Nedskräpningen av vattnen, ett problem som kan undvikas

Etusivu / Vaikuta vesiin / Nedskräpningen av vattnen, ett problem som kan undvikas

Många tänker att skräp som tappats på marken är knappast till skada. Nej, ett litet skräp är inte heller till stor skada, men när det samlas otaliga av dem lite här och där, då har vi problem. En del av skräpet förmultnar i gynnsamma förhållanden, men till exempel försvinner plasterna egentligen ingenstans, utan de bara fördelas i mindre bitar och blir mikroskräp. Det är alltså skillnad med hur skräpet behandlas.

Skräpet transporteras från land till havet

satulinna4Upp till 80 % av skräpet i havet härstammar från land: avstjälpningsplatser, vårdslös hantering av avfall, men till en stor del som en följd av vanliga människors nonchalanta vanor.

En godispåse som slängts på gatan hamnar med regnvattnen och vindarna i ett dike och till slut ut i havet. Skräp är illa för trivseln, men det kan också skada eller till och med döda djur. De större djuren kan sno sig fast eller kvävas i skräp eller äta det i misstag. Mindre djur, såsom plankton, filtrerar sin näring från vattnet och då sväljer de ofrivilligt mikroskräp. Mörtfiskarna äter plankton, rovfiskarna mört och människan gärna god närfisk – gädda, gös, abborre, sik, mört. Vart månne mikroskräpet hamnar till slut i denna kedja?

En del av skräpet, till exempel cigarrettfimparna, är giftiga, och många plaster ackumulerar i sig gifter från omgivningen.

En liten justering av vanorna är på plats

Vi kan alla påverka nedskräpningsutvecklingen av vattendragen och den övriga naturen. Ändringen i vår egen verksamhet behöver inte vara stor, men att ändra sin attityd är alltid jobbigt för människan.

Ändå är det lätt att ta med sig skräpet till närmaste soptunna eller i bästa fall för återvinning. Det lönar sig inte heller att slänga cigarrettfimparna på marken, utan att ha med sig en liten ask med lock som färdaskkopp.

Och det skadar naturligtvis inte om du plockar upp skräp från marken eller vattnet som andra har släng

Nedbrytningstider för skräp

  • Pappersnäsduk 1–2 år
  • Pappmugg och mjölkburk 1–5 år
  • Cigarrettfimp 15 år
  • Tuggummi 20–25 år
  • Plastpåse 100 år
  • Plastflaska upp till 1000 år
  • Öl- eller läskedrycksburk av aluminium 200–1000 år
  • Plast försvinner aldrig, utan bryts ned i allt mindre bitar och till slut till osynligt mikroskräp
  • Glas bevaras i naturen i praktiken för evigt.

Läs mera
>> Båtliv i samklang med miljön
>> Vattenskyddet börjar i den egna trädgården